Humor & nostalgi

Bara min humor kanske? 😉 😀 😀

Men som jag skrev på FB: Det skulle lika gärna kunna varit 1988. Inga mobiler i sikte då heller.
Och just 1988, har jag just ett telefonminne ifrån.

När vi åt middag hemma var det lite ‘heligt’. Som sagt fanns det varken mobiler eller paddor då, men syster kanske innerst inne skulle velat ta med sig en bok till matbordet ibland. Och jag skulle kanske velat sitta med mina freestyle-lurar i öronen om jag fått välja. Men nope, det fick vi såklart inte.
Helt rätt känner jag.

En middag ringde det iaf i telefonen. Ja, precis i en sån stor som ni ser på bilden. 😉
Och extrapappa svarar, lägger luren vid sidan och säger småsurt till mig:
‘Det är till dig Fellan. Men ta det kort, vi äter.’
Alltså, åååh, jag minns det som igår.

Det var ju HAN som ringde. HAN med stort H, som jag hade kollat in i flera månader på ‘går’n’. HAN som jag inte ens trodde visste vem jag var.
Och där står jag stressad över blickarna från resten av familjen och samtidigt brottas med fjärilarna i magen som precis attackerade mig!

Jag minns inte vad jag sa exakt. Mer än att han fick ringa senare förmodligen, var ju inte läge liksom.

Alltså, jag kanske målar ut detta annorlunda än det var, men detta var min känsla.
Syster L kanske minns ngt annat.
OM hon minns, hahaha.

Sjukt roligt minne iaf.
För jag minns verkligen att det var fokus på middag och prata och umgås lite med hela familjen när vi åt.
Och jag kan i efterhand säga att jag älskade det. ♥

O. & out.

Skriv gärna en kommentar så blir jag superduperglad! =) Jag svarar här i kommentarsfältet så fort jag kan. Tack för att du läser min blogg!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s