Cornelis W

Jag minns när jag såg honom spelandes utanför Huvudsta-stallen. Jag och pappa gick förbi där, och pappa sa: ”Kom ihåg den där snubben. Glöm aldrig honom. Han är stor.”
Jag tänkte såklart inte så mycket mer på honom.
Detta måste ju varit sent 70-tal. Fint så.
Minns inte att vi lyssnade på honom så mycket (tyvärr) någonstans.

1987 har jag dock ett minne av honom.
För då fanns det ett program som spelades in på Sandhamn i skärgården, och han och min dåvarande idol Pernilla Wahlgren spelade där i samma program.

Och sen gick han och dog samma år.
Och plattor gavs ut. Samlingar. Som sig bör.
Han var och ÄR kult.
Alltså, tänk såhär: Han känns SÅÅ mycket Sverige, men var inte ens svensk.
Ja just, sug på den karamellen en stund.
Som han förvaltade vårt språk och sina visor, det är en YNNEST att få ens ha levt under samma tid som hans.

”Somliga säger, vi lever i evighet,
Fast döden är den sannaste, som de vet.”

(Ja, jag VET att de flesta låtar var ‘copys’, men han gjorde egna texter till de flesta.)

Jag kommer iaf för alltid ÄLSKA Cornelis.

Sen att jag har en historia som inte är medial, men jag är med säkerhet medveten om att jag känt en okänd son till Cornelis.
Kanske tar jag den historien en dag, kanske inte.
Jag och många med mig är dock säkra.
Mycket mycket säkra.

Så, från oss till Cornelis och hans son i himmelen, säger vi:
”Vem bryr sig om hur dagarna går?”
Vila i frid ni fina finurliga burdusa älskvärda älsklingar! ♥

Skriv gärna en kommentar så blir jag superduperglad! =) Jag svarar här i kommentarsfältet så fort jag kan. Tack för att du läser min blogg!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s