PINTEREST-FAVVISAR – #7 & 11

Ja det var ju inte igår, men plötsligt händer det. 😉

Nu kör vi mina favorit-nuffror igen = 7 & 11.
Kort förklaring för varför de är mina favoriter är för att jag tycker de är de mest estetiskt snygga, så enkelt är det.
Sen har de varit mina favvisar i måååånga år och jag har många historier om dessa två ‘siffror’, men den tar vi en annan gång.

Länkar och bildkällor hittar du som alltid på min Pinterest.

PLU

Nr 7 – 11 pins – Say no more


Ja men just.

När Pinterest skickar detta medd till mig…
I’m a sucker for numbers, as you know.
Och 7 och 11…

(Köpte för övrigt en ‘MER-tetra’ häromveckan, vilket jag gör typ 1 gång vart 5:e år typ, och vad tror ni stod som utgångsdatum? 07-11-minnsinteåret.
Slump? Såklart. 😉 )

Och så kan jag ju lika gärna lägga till det lilla HBO-mailet jag fick idag också:
Följer INGA serier där, so you know, BUT, the NUMBERS!!!
Har ju en siffer-fetisch som ni/vissa vet…
Och 11 och 7 i kombinationer är ju som kategorin säger…

 

07 17

Det är fina siffror det. 😉 Ja ja, jag har en släng av sifferfetischism. 7, 11 & 4 står mig närmst, haha.
Har du någon fetisch? 😉

IMG_20150717_161703

Idag har jag klippt gräset på framsidan och äntligen lärt mig att K såklart hade rätt när det gällde det där med att klippa innan det blir för långt, HAHA!
Grässtråna liksom la sig ner och vilade mest. 😉 😉 😀
A ja, jag kan iaf erkänna när jag har fel & lärt mig ngt. 😉

Annars har det varit lugnt i Noras Borg idag. Grått och lite sol, men tyvärr inget regn idag.

Till middag blev det goda varma mackor i ugn och en kall till det.

Fick härliga kryddor av en granne idag också, härligt ju! Vi är ju inte så mycket för kryddgård i trädgården.
Eller jo visst vore det trevligt med just egna kryddor, men jag gillar inte att påta runt i trädgård och jord, och jag vet att lotten skulle falla på mig… Alltså blir det inget. 😉

Oregano, citronmeliss & timjan fick vi av grannen. 🙂

IMG_20150717_173906
K började sin semester idag, eller ja, på måndag såklart, men det känns ju som ‘idag’ när det är fredag innan semester.
Så skönt för honom! Och mig. Så nu ska vi hänga hemma i en vecka, sen blir det som sagt lite semester i huvudstaden veckan efter.
Blir fint det.

Vad gör ni för kul ikväll?
Semester? Har ni sol? Regn?

Puss!

sign-150330-14

Barndomen i ett kuvert – Del 3

Ett litet OBS! innan vi fortsätter denna resa bland arkiven bara:
Jag placerades i ‘fosterhem’ hos min moster och kusin (som jag idag tilltalar syster och inget annat).
Inte för att det var något jag ville då jag var 5 år, utan för att alternativet var barnhem.
Och att det tack och lov ♥ blev som det blev hade delvis att göra med att mamma var gammal skolkamrat med en socialassistent.
Och det tackar jag min lyckliga stjärna för, annars kanske jag hade hamnat på vilket ‘random’ hem i Sverige som helst…
Och jag vill inte ens tänka på hur inbunden och strange jag kanske blivit med okända människor omkring mig. Hua.

Efter de första otroligt informativa sidorna 😉 började så äventyret.
Och den första sidan är någon ‘slutkläm’ på vårt typ sista möte med någon socialtant, för övrigt det absolut enda jag minns under alla år. Mycket skumt med mitt minne måste jag säga, men men, jag kan inte minnas allt.

Och det är så härligt och lite komiskt att de följt mig ända upp till 20 års ålder.

Document_745-1

Fick för övrigt kort därefter heltid på Åhlle och min första (typ 4:e-hands, men dock första!) egna lägenhet i mars 1992. Den lyckan! (Men det blir ett helt annat inlägg) 🙂

Tänkte när jag läste detta blad att jag kanske ska se efter om de lagt allt i fel ordning, och kanske behövde börja läsa allt bakifrån, men så var inte fallet. Det var lite blandat faktiskt. Och nu i efterhand tänker jag att det kanske är lagt i någon pedagogisk ordning? Äh, inte vet jag. En ganska bra ordning för att läsas av mig var det iaf, så jag plöjde vidare…

Och jag skrattar redan, då det är ett litet protokoll som är skrivet år 1990, där självaste korrekta och anala jag rättat deras skrivelse! haha, så underbart!
Det är jag som skrivit ‘andra året på en tvåårig gymnasial utbildning’, so roligt! 😀

Document_746-1

Okej. Kul men inte så jättespännande va?
Jag läser vidare…
Och hittar något som är helt galet i min värld.
Jag har ju så länge jag kan minnas haft en mindre fetisch för talen 7 & 11, och de har förföljt mig genom åren på så många olika sätt. (Och ja, mer om det senare, i ett inlägg som inte hör hit.)
Och så ser jag detta överst på en sida:
Document_747-DATUM-1
And people call me crazy?!
Haha, så sjukt roligt och galet att se!
77-11-17 liksom…

Sen följer många sidor om placering, observationer, hembesök osv osv.
Delar med mig av ett par meningar som jag ändå tycker är lite söta.
Ha smått förvirrad 6-åring i åtanke bara…

Document_750-1

Uppdatering 141015: Jag nöjer mig nog nu med att dela med mig här. Resten behåller jag för mig själv. För nu iaf.

♥ Så var det fredag igen… ♥

och veckan hade tagit slut…

(Kopierar nu ett gammalt inlägg från min förra blogg, då jag inte vill länka. Skrivet 11 mars 2011.)

Vilken nostalgi!
Han ser ju inte helt pigg & fräsch ut stackars Hasse Carlsson i den här gamla videon från Ritz 1981 (det är vad som står på Youtube iaf).
Blir så ledsen när jag ser honom.

En Hasse Carlsson-anekdot från mitt liv:
När jag och min kompis Ullis var ca 16 år brukade vi åka in till stan på fredags- eller lördagskvällar. Till T-Centralen. Ja det låter ju helt galet idag.
Vad gjorde vi där när vi var 16 liksom? Men det var ganska oskyldigt. Eller väldigt oskyldigt. Vi åkte dit och satte oss oftast i en fotoautomat och tog sånna där ‘kompiskort’ som man gjorde på 80-talet. (Iaf jag och mina vänner). 🙂
Sen tyckte vi nog mest att det var spännande och kul att kolla på folk. Satte oss på en bänk och pratade och åt godis, gick på McDonalds, gick på en bio, kanske smygrökte en och annan cig…  😉
Och detta gjorde vi ofta. Verkligen inte varje helg, men ofta.
Och nästan varje gång när vi promenerade runt vid Hötorget/Sergelgången och Centralen så såg vi Hasse Carlsson. Efter ett tag kändes det som att han började känna igen oss lika mycket som vi kände igen honom. Nästan som att vi nickade till när vi såg varandra de sista gångerna.
Han såg alltid så ensam ut. Det var inte så att vi reagerade på att han såg särskilt sliten eller härjad ut, utan snarare sorgsen och ensam. Vi pratade om det redan då. För han var alltid själv när vi såg honom. (Om vi såg honom deala på ‘plattan’ någon gång, vilket inte är omöjligt, så har jag förträngt det nu. ♥ )

Konstigt dock att vi inte kände igen honom då. Det här slog oss först några år senare. Men vi var väl (då), ingen av oss, riktiga Noice-fans. Men ändå.
Hur som helst; Ett sorgligt men ändå lite fint minne från tonåren.

Hasse Carlsson 650219 – 020904 – Vila i frid.
Hasse Carlsson 650219 – 020904 – Vila i frid.

Text från den 11 mars 2011:

 

Snart blir det tacos här. Så jävla gott ska det bli!
K är inne hos grannen och fixar ngn datorgrej. Maten blir nog klar lagom till Let’s Dance. Och jag vågar knappt uppdatera mig inför kvällen, då jag läst att Frank varit sjuk och inte kunnat repa. Han får INTE åka ut! Snälla! Vill inte att något så galet händer som att Rybak kanske vinner. haha.

Ska ni kolla Let’s Dance?

Puss på er!

Haha, komiskt att det är Let’s Dance ikväll också. Kunde ju lika gärna gjort det förra inlägget på hösten liksom.
Men icket. Exakt på datumet slog det mig nu också. Och den 11:e… say no more. 😉

2 år och 11 månader sedan exakt då. Sick.

Hittade en liten dokumentär från 2008 på Youtube just, och den blev man ju inte heller lyckligare av. 😥

Hur som helst så tycker jag Noice och Hasse var sjukt duktiga och gjorde många bra låtar som jag har många minnen till.
TACK som fan för det! ♥
Vila i frid Hasse & Freddie.

 

/O.