Sparad i Familj, Högtider, Jul, Kärlek, Listor

EN LISTA I FEBRUARI – 19 – HUR JAG FIRAR JULAFTON

EN LISTA I FEBRUARI – 19 – HUR JAG FIRAR JULAFTON

Den här listan alltså, haha!

Nog för att jag brukar lyssna på julsånger både i juni och september ibland, men i februari är även jag rätt trött på julen, så jag förstår verkligen inte hur den som gjort listan tänkte.
Whatever.

Såhär firar jag jul:

Det är olika.
Jag och K har ju inga barn, så vi är rätt flexibla.
Ibland har vi firat hemma med mamma och ibland i Säter hos svärisarna. Någon jul har jag firat hos syster.
Det är liksom aldrig hugget i sten. Vi kör det som funkar och har lust till. 🙂
Alltså, vi firar ju alltid jul med alla, jag syftade mest på var vi firar just JULAFTON ovan.

Traditioner?
Ja men såklaaart!
Det blir ju lite olika beroende på vart vi firar.
Men oftast iaf lunch före Kalle. (Och varje år saknar jag Arne Weise) Sen kanske klappar och en senare middag.
Eller en stor frulle, sen glögg o tilltugg till Kalle, middag och sen klappar.
Föredrar nog den första varianten, som det barn jag fortfarande är. 😉 haha

Hur firar du din jul? haha, kul fråga va? 😉

Sparad i Drömmar - dag, Ego, Familj, Kärlek, Listor

EN LISTA I FEBRUARI – 16 – MINA FAVORITPLATSER

EN LISTA I FEBRUARI – 16 – MINA FAVORITPLATSER

haha, när jag ställde in datumet för det här inlägget (då jag ju gör det försenat) så tänkte jag byta år, ‘Mäh! Det är ju 2017 ju, tänkte jag…’ hahaha, så med i matchen. 😉 😀 😀

Rätt sida om Västerbron

Idag när vi åkte på en snabbvisit till Västerort och mina hemtrakter för ett ärende så kände jag det igen.
Lugnet i kropp och själ så fort jag närmar mig Västerbron och vet att jag är på väg över den, till rätt sida av stan.
Det slår aldrig fel.
Rätt sida om Västerbron är HEMMA för mig och kommer nog alltid att vara. ♥

Mitt ABC-Vällingby, forever i mitt ♥.

Ön nr. 1 (för mig) i Stockholms Skärgård – Lidingö

Jag växte upp där lite smått då min bror är uppväxt och bodde där i många år.
På senare år (närmare 15 snart) har även syster bott där. Och för varje gång jag är där älskar jag det mer.
Lugnet.
Lugnet.
Närheten till stan men ändå myset på ön.
Och: lugnet. 😉
Pure love. ♥

Ön nr. 2 (för mig) i Stockholms Skärgård – Ljusterö

Lantställe nr. 2 i mitt liv. Här har jag tillbringat somrar mellan tidigt 80-tal till mitten av 2000-talet.
Och sedan några år är de sålt. Och lite tomt i hjärtat.
Jag har inte varit där sedan 2005, men tror att jag skulle få glädjetårar i min själ om jag satte mig på ‘vår’ strand eller brygga idag.
I Miss you Ljusterö.

Har ju såå mycket fina foton från både Lidingö och Ljusterö, men jag hittar inga just nu. 😥
Får återkomma med dem i något annat inlägg om mina favvisplatser.

Puss på er!

PLU

 

 

Sparad i Familj, Kärlek, Listor, Mys, Nostalgi, Nostalgitripp med Solnakullan

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 12 – ETT BARNDOMSMINNE

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 12 – ETT BARNDOMSMINNE

Så var vi där igen. ETT barndomsminne.
Det flashar campingar, lantställen, slott och herrgård i min skalle. Runt runt.
Vad ska jag stanna tanken vid. Vilket ska jag fokusera på.
Som jag sagt förut så har jag haft min beskärda del av Norénjular (och LIV för den delen), men barndomens somrar skimrar faktiskt fortfarande som ljusa minnen allihop.
Även den där sommaren 1983, efter pappa tagit livet av sig. Då jag på ett konstigt sätt fick veta exakt vad han tagit för att ta sitt liv. På en camping i Halland med farmor och farfar.
Och hur till och med min mamma kom dit.
Men nä, det var inte det jag tänkte ta som barndomsminne nu, även om just den stunden faktiskt var glad (och konstig såklart).

Jag tänkte ta en grej som jag heller aldrig glömmer.
Det var dagarna med farfars syster Margot Charlotta, kallad Margot, men oftast ‘Lotta’ (iaf av min farbror som stod henne nära).

Jag har två fina minnen med henne.

Det första är på den fina gård hon bodde på när jag växte upp.
Molnebo.
Såå vackert!

Minne 1 med farfars syster ‘Lotta’:
Jag älskade henne.
Jag älskade Molnebo.
Jag älskade att gå runt i alla rum, och det var där jag sa:
”När jag blir stor ska jag ha guldkranar!”

Minne 2 med ‘Lotta’:
Vi var på hennes lantställe på Adelsö.
Jag hade varit på kollo för första gången i mitt liv. Året var 1984, jag var 12 år, jag var kär. Jag hade fått min första kyss.
Och vi hörde George Michaels ‘Careless Whisper’ på radion, då jag förklarade allt.
Lotta lyssnade och förstod.
Alltid intresserad av även de små.

GUD vad jag önskar att jag hade fått lära känna henne mer.
Men ni vet, livet, fan! Man fattar inte vad man har förrän det är borta oftast.
HATAR det.

A ja, jag har fina minnen av Lotta iaf.
Tack för dem! ♥
Och ta hand om dem där uppe åt mig är du snäll! 😉 🙂 ♥

Här kommer några fina bilder från Molnebo, har tyvärr inga från Adelsö.

PS. Varför vissa bilder känns ‘avhuggna’ är för att det är positiv från en Hasselbladare, och min negativscanner inte kan ta in hela bilden.
Men allt är bättre än inget känner jag här. 🙂 ♥ ♥ ♥

 

RIP Lotta och pappa och alla andra underbara Lundströmare! ♥ ♥ ♥
Vi ses där uppe! Då kan vi plocka vitsippor ihop! 😀 😀
Puss så länge! ♥

PLU
Always.

 

Sparad i Familj, Kärlek, Moll, Nostalgi, Nostalgitripp med Solnakullan, Tankar

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 11 – VISA ETT FAVORITPLAGG

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 11 – VISA ETT FAVORITPLAGG

Minns inte längre var jag hittade denna lista.
Men förmodligen är inte ett favoritplagg vad andra tänker om vad det borde vara, som det jag tänker visa för er nu.

Jag har inget favvis-plagg just nu, eller jo, det är klart jag har.
Men då jag ändå alltid är inne på nostalgitrippen, så kom jag att tänka på detta plagg.

Julen 1982.
Då var jag 10 år. Fyllde 11 en vecka senare (efter julafton dvs).

Jag/vi brukade ofta fira jul med mormor och morfar på julafton, och på juldagen åkte jag alltid till farmor, farfar och pappa för några dagar.
1982 var inget undantag.
Men jag minns att pappa jobbade eller var borta över juldagen när jag firade med farmor och farfar den julen.

Jag sov mellan farmor och farfar i deras jättestora härliga säng den juldagen, och vaknar på annandagen av att pappa kommer in och frågar om jag gillade hans julklapp.
– Jaaa! säger jag (som sover i den redan) och hoppar upp ur sängen mot honom.
Det var ett jättefint nattlinne i rosa. Och jag älskade det från första stund. Såklart. Det var ju från pappa. ♥ Han ger mig bara fina saker. Alltid.

Och så säger han:
– Vad bra! Somna om nu, jag ska jobba lite nu. (Klockan var tidig, då han jobbade som ngn sorts vaktmästare eller liknande, på en kyrkogård.)

Och så kramades vi.
För sista gången.

Här är nattlinnet jag fick i julklapp av pappa:
Är sååå glad att jag har det kvar. ♥

 

Sparad i Familj, Kärlek, Moll, Suck, Tankar

Moster Mia

Älskade älskade du.
17 år…
Jäklar alltså.
Fattar inte vart de åren tagit vägen.
Men du har varit med mig hela vägen, och det är jag SÅÅ glad för, min älskade ‘tjat-moster’.

Jag hade faktiskt inte överlevt utan dig tror jag.
För det är jag dig evigt tacksam.
Och ännu mer tacksam är jag att jag fick uppleva dig i nästan 30 år av mitt liv.
Bästa, snällaste och mest omhändertagande du.
Du var så snäll, sträng, rolig, knasig, härlig och den absolut bästa för mig!
♥ ♥ ♥

Älskar dig till döds, och vet du vad det bästa med det är?
DÅ ses vi igen!
TACK för att du besöker mig i mina drömmar så ofta och talar mig tillrätta, min älskade skyddsängel! ♥ 

Älskar och saknar dig så jävla MAX!

#fuckcancer
#fuckdöden

Jag & älsklingsmoster Helena, på Gran Canaria, 1988.

Sparad i Drömmar - natt, Familj, Kärlek, Tankar

Vi pratade gener

jag och mamma igår kväll.

Det är ju inget nytt att vi är rätt trötta på morgonen i vår familj.
Och hahaha, sånna historier som mamma add:ade till det jag redan visste!
I love it!

Att min älskade moster blev väckt av sin far (min älskade poffa) varje morgon tills hon var typ 40, då hon träffade vår extrapappa, det var inget nytt.
Men att detta föregicks av att morfar själv ‘snoozade’ innan begreppet ens fanns, den var ny.
Han vaknade, lade sitt huvud och armar över sängen knäståendes, lite till. Bara lite till.
Tack Poffa! Som att jag inte gjort det själv flera ggr…

Och ja just det! Glömde nästan det roligaste. Moster tog tydligen taxi ngn gång till jobbet bara ngn km för att hon försovit sig, haha! Bäst!

Min syster måste ha en gen vi inte besitter, haha, för jag, Poffa, moster & mamma har iaf så länge jag levat varit lika jävla trötta varje morgon.
Zzzz…

Spelar ingen roll om vi sovit tre eller nio timmar, morgnarna är alltid lika jävliga. Trust me.

Är DU morgonpigg, min kära kommenterande läsare?

 

Sparad i Familj, Kärlek

Mammas stories

… är alltid lika spännande och/eller roliga att lyssna till.

Igår (läs i fredags kväll) när vi pratade, så frågade hon mig om vem ‘Kulturprofilen’ var i och med allt snack och alla rubriker de senaste dagarna. Och det hade jag såklart tagit reda på, haha!
Det var ett namn och ett ansikte jag aldrig hört talas om ever, och inte mamma heller. Men när jag sa vem han var gift med säger hon: ”Nä men fy fan, den kossan!”
– haha, vaddå kossa? Varför är hon en kossa?
”Äh, orkar inte ta det nu. Men hon bodde med L (brors pappa) och L (bror). Vi tar det sen.”

Hon hade besök hemma då, så vi hördes igen efter någon timme, varpå att hon berättar att L & L bott i ett kollektiv i Bromma med denna fruga till ‘Kulturprofilen’. Och hon var en ‘stöddig och fisförnäm ko’ enligt mamma, hahahaha, älskar hennes ordval! 😀 😀 😀
”Ja men det passar väl bra att hon är gift med honom då!” blev slutklämmen, hahahahaha!

Ibland önskar jag att jag hade en inspelningsfunktion när jag pratar med henne i telefon, för hon har så sjukt roliga stories så ni anar inte.

Mamma Mia.