Student, svärisar, fotboll & regn

STUDENT

I torsdags var det så dags för gudsonens student. Och vilken dag och kväll det blev! 😀 😀 ♥
Solen sken, fällde ett par tårar vid skolgården, gick i det lilla ‘tåget’ som blev ner till flaken, filmade, skrattade (och förfärades, haha! 😉 Återkommer till det) och vinkade hejdå till de jublande glada studenterna på flaken. Stämningen var på topp och vädret likaså. Trots skavsår. 😉

Som sagt, vädret och stämningen var med oss hela dagen och kvällen.
Jag är ju lite blödig, så jag fick torka ett par tårar redan när de började ropa ut klass för klass och trummorna spelade till varje klass utspring. 😉
Sen var det kramkalas med studenten och obligatoriska ‘hänga-runt-halsen’-prylar osv.
Studenten såg oväntat fräsch ut där strax efter 14-tiden, då han ändå varit uppe sen 7-tiden då dagen började med champagnefrukost. 😀
Sen gick vi ner mot flaken som sagt. Och jo visst är det stämning och så, men jag hävdar fortfarande med bestämdhet att jag aldrig skulle varit med på ett sånt om det varit poppis 1990. Nope, inte min tekopp att stå på ett flak fullt av människor som sprutar lättöl på varandra så man dels blir både blöt/kall och sen får både make, hår och kläder förstörda. 99% byter ju såklart om innan. Men jag fattar inte grejen ändå. Dessutom tycker jag det ser helt livsfarligt ut på de där flaken. Hua!
På vägen därifrån såg jag en tjej som cyklade därifrån med fin vit kjol och top, studentfin och mössan i solskenet. DET hade lätt varit jag! 😉 😀
Men alla är vi olika, och självklart har de flesta mest bara kul där på flaken hoppas jag.
Men jag fick katastroftankar om både det ena och det andra när de åkte iväg, haha, så typiskt mig.

Hur som.
Studenten kom hem hel och glad till sin mottagning några timmar senare. 🙂

Och mottagningen var fantastisk! Gudsonen slog ihop den med sin kusin som också tog studenten i samma skola samma dag.
Och allt var precis sådär bra som man önskar att det ska bli.
Vädret, maten (!!), musiken, samtalen, skratten, mötena, atmosfären och ja, allt.
Fick till och med puffa lite cigarr, mm, me like! (Japp, jag har slutat röka, men sagt att det kan hända att jag tar något bloss eller till o med ev. någon cig vid ngn fest i framtiden. Men nej, det har inte lockat det minsta de sista åren förutom i sinnet i några sekunder någon enstaka gång. Men det var så gott att få puffa lite cigarr. Gillar ju det. Och det är ju faktiskt inte ens halsbloss, det är bra. 🙂 Det luktar skit men smakar gott, tro’t eller ej.)
Och just det! Vann systers lilla spontana musik-quiz också, 6 av 10 tog jag! 😀 😀
Det var en GULD-kväll helt enkelt!
Precis som vid systers äldstas student för två år sedan. Det var också en toppendag och kväll! ♥

Ibland är livet rätt gött alltså.

SVÄRISAR

I fredags åkte jag hem i den gassande solen för att möta upp både Mathem och svärisarna som skulle komma på besök över helgen.
Det började såklart med att Mathem var 30 min för tidiga, så jag fick springa ikapp honom och signera leveransen utanför dörren då jag inte ens hann få upp nycklarna som låg i min lilla resväska, hahaha! 😀 😀 😀
Men vad jag älskar att kunna beställa mat hem till dörren ibland, speciellt utan körkort är det guld!

Lite fix hemma och sedan kom svärisarna med husbilen. Och K någon kvart senare.

Sen har det varit myspys hela helgen. Skratt, god mat, fotboll osv.

Igår kom även svägerskan (K:s syster) över för att lämna en grej till föräldrarna, men stannade spontant på grillmiddagen. Så vi babblade en hel del och vi fick en mini-tjejkväll i köket hon och jag i ett par timmar innan hon åkte hemåt igen. Dessutom hjälpte hon mig inte bara med disk o ‘efter-maten-fix’ i en sån effektiv takt att jag knappt hängde med, haha! Utan vi skurade även ugnen, sånt som jag är usel på att ta tag i. Återigen TUSEN TACK R för det!! ♥

FOTBOLLS-VM

Jag har ju inte bara en sambo som är ett f.d. mini-fotbollsproffs, utan även svärisar som älskar sport och fotboll, så jag har numer förlikat mig med att försöka hänga med istället för att hänga läpp, haha! Och jo, det finns ju matcher och så finns det matcher. Jag tycker som alltid det är roligast med många mål, men fotboll är ju inte direkt som handboll där, hehe. 😉
Men visst var det ändå kul att kolla, speciellt med K och svärfar DAD som kommenterar allt hela tiden, och jag och svärmor som har lite mindre koll. Och jag såklart minst koll. 😀 😀 Men det bjuder jag på. Man måste ju börja någonstans.
Och Sveriges matcher är såklart alltid extra spännande, så jag ser fram emot i morgon kl. 14 faktiskt. 😀 😀

REGNET

Och så ÄNTLIGEN kom det! Mitt älskade härliga regn. ♥ Som jag och mamma sagt den senaste tiden skulle vi ju vilja ha och behöva ett mer monsunliknande nerfall, i typ 3 dagar minst. Men man får vara glad ändå. Först strilade det sådär underbart, så jag stod faktiskt ute i en kvart och bara njöt. Men sen avtog det och jag blev lite uppgiven. Men mitt i fotbollen så öppnade jag altandörren och såg till min glädje att det regnade igen. Och inte pyttelite, utan ändå lite mer i alla fall. TACK för det! ♥ Sen kom det några åskknallar som jag inte älskar, och ett par blixtar som jag inte såg, men det avtog tack och lov. Sen avtog även regnet tyvärr. Men det var ändå skönt med det som kom. Bättre än inget, typ så. 😉 

Så, vilken bra vecka det blev!
TUSEN TACK alla inblandade för den!
♥ ♥ ♥

O & out.

Humor & nostalgi

Bara min humor kanske? 😉 😀 😀

Men som jag skrev på FB: Det skulle lika gärna kunna varit 1988. Inga mobiler i sikte då heller.
Och just 1988, har jag just ett telefonminne ifrån.

När vi åt middag hemma var det lite ‘heligt’. Som sagt fanns det varken mobiler eller paddor då, men syster kanske innerst inne skulle velat ta med sig en bok till matbordet ibland. Och jag skulle kanske velat sitta med mina freestyle-lurar i öronen om jag fått välja. Men nope, det fick vi såklart inte.
Helt rätt känner jag.

En middag ringde det iaf i telefonen. Ja, precis i en sån stor som ni ser på bilden. 😉
Och extrapappa svarar, lägger luren vid sidan och säger småsurt till mig:
‘Det är till dig Fellan. Men ta det kort, vi äter.’
Alltså, åååh, jag minns det som igår.

Det var ju HAN som ringde. HAN med stort H, som jag hade kollat in i flera månader på ‘går’n’. HAN som jag inte ens trodde visste vem jag var.
Och där står jag stressad över blickarna från resten av familjen och samtidigt brottas med fjärilarna i magen som precis attackerade mig!

Jag minns inte vad jag sa exakt. Mer än att han fick ringa senare förmodligen, var ju inte läge liksom.

Alltså, jag kanske målar ut detta annorlunda än det var, men detta var min känsla.
Syster L kanske minns ngt annat.
OM hon minns, hahaha.

Sjukt roligt minne iaf.
För jag minns verkligen att det var fokus på middag och prata och umgås lite med hela familjen när vi åt.
Och jag kan i efterhand säga att jag älskade det. ♥

O. & out.

Ord i nöd

Jag har en vän i nöd.
Hon har förlorat sin pappa.
Som hon var så sjukt nära som ingen kan förstå.

Hon är under isen, djupt ner, gått i grynkorv, you name it.

Jag blev glad i själen när hon ringde mig ikväll och vi pratade i över 3 timmar.
Jag försökte stötta, vara en vän i kvällen och natten.
Vi skrattade och grät ihop, som vi gjort flera gånger förr.

Den tjejen… FUCK! Nu gråter jag igen…
(Det jag skulle säga om den tjejen, är; att hon klarar ALLT! Även detta! ♥)

Men det kommer bli bra.
Det kommer bli bra.
Till slut.
Jag bara vet det.
För det måste bli så.
Och det blir så.

Och för er andra som upplever någon sorg också, så säger jag detta till er (och mig själv) av erfarenhet:

‘Det BLIR lättare.
Det KOMMER att finnas ljusare dagar.
Det avtar. Smärtan avtar.
Inte idag, och kanske inte om en vecka.
Sorgen finns alltid kvar. Men inte som idag.
Det BLIR enklare att andas.
Och när du minst anar det så kommer du att le.
Du kommer att skratta igen.
Du kommer att känna genuin lycka igen.
Du kommer att känna att det är värt att leva igen.
Du kommer vilja leva igen.
Tro mig.

Du kommer minnas, du kommer gråta, du kommer må bra, du kommer bli arg, du kommer skratta,
du kommer prata minnen, du kommer le, du kommer skrika igen.
Du kommer förbanna världen.
Men det blir bättre.
Jag lovar.

Sorgen KOMMER att bli lättare att bära.
Sorgen kommer bli mer till fina minnen.
Ju mer tiden går minns du det ljusa, skrattar åt hans personlighet och saker ni upplevt.
Du kommer att gråta igen.
Du kommer att bli arg och ledsen igen. Och igen.
Men det ljusa kommer vinna.
Jag vet.

TACK för att jag får vara din vän kära M.
Jag älskar sönder dig, du är bäst! ♥
Det blir bra, jag lovar.
Lovar.

PLU.

 

 

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 27 – DETTA ÄR JAG BEROENDE AV

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 27 – DETTA ÄR JAG BEROENDE AV

MUSIK

Jag har sagt det så många ggr förr. Men det är samma känsla som alltid.
Jag tror på riktigt att jag skulle DÖ utan musik.
Så, OM jag blir döv, sjuk av ngt, passiv av ngn sjukdom, så giv mig MUSIK!

VÄNNER

Behöver detta utvecklas?
Okej.
Mina vänner är ‘klyschigt’ nog min VALDA familj. Jag har valt dem och de har valt mig.
DÖR utan dem.
Ni vet vilka ni är.
Älskar er för evigt.
Och lite till.
Och ännu mer.
Alltså… ♥
Hade ju inte levt utan er.

LYPSYL®

haha, mormors jäkla arv jag har… Hon hade lömska lyppe-pyppe överallt, i BH:n, under kudden, you-name-it…
Jag har dock kommit till en punkt (ÄNTLIGEN! 😉 ) då jag är såå trött på Lypsyl ® och letar efter ngt annat. Men ännu har jag inte kommit dit.
Men det kommer. 😉

HANDKRÄM

Ja denna kan jag inte skylla på ngn annan än mig själv och torra händer?
Har dock varit torsk sedan tidigt 90-tal.
K blir tokig på mitt smörjande, men om man är lite halvmanisk på att tvätta händer, så håller handkrämen till. 😉
A ja, värre saker händer (hahaha! Alltså, HELT otänkbart roligt skrivet nu, hahaha! 😉 ) i världen iaf.

BUBBELVATTEN

Ja men jaaaaaaa!
När jag försöker att bli liiite mer nyttig så är mitt nya knark (istället för saft! och ibland läsk) bubbelvatten med smak.
Ramlösas Granatäpple hjälper mig att leva kan jag säga. TACK för det! ♥

 

 

EN LISTA I FEBRUARI – 19 – HUR JAG FIRAR JULAFTON

EN LISTA I FEBRUARI – 19 – HUR JAG FIRAR JULAFTON

Den här listan alltså, haha!

Nog för att jag brukar lyssna på julsånger både i juni och september ibland, men i februari är även jag rätt trött på julen, så jag förstår verkligen inte hur den som gjort listan tänkte.
Whatever.

Såhär firar jag jul:

Det är olika.
Jag och K har ju inga barn, så vi är rätt flexibla.
Ibland har vi firat hemma med mamma och ibland i Säter hos svärisarna. Någon jul har jag firat hos syster.
Det är liksom aldrig hugget i sten. Vi kör det som funkar och har lust till. 🙂
Alltså, vi firar ju alltid jul med alla, jag syftade mest på var vi firar just JULAFTON ovan.

Traditioner?
Ja men såklaaart!
Det blir ju lite olika beroende på vart vi firar.
Men oftast iaf lunch före Kalle. (Och varje år saknar jag Arne Weise) Sen kanske klappar och en senare middag.
Eller en stor frulle, sen glögg o tilltugg till Kalle, middag och sen klappar.
Föredrar nog den första varianten, som det barn jag fortfarande är. 😉 haha

Hur firar du din jul? haha, kul fråga va? 😉

EN LISTA I FEBRUARI – 16 – MINA FAVORITPLATSER

EN LISTA I FEBRUARI – 16 – MINA FAVORITPLATSER

haha, när jag ställde in datumet för det här inlägget (då jag ju gör det försenat) så tänkte jag byta år, ‘Mäh! Det är ju 2017 ju, tänkte jag…’ hahaha, så med i matchen. 😉 😀 😀

Rätt sida om Västerbron

Idag när vi åkte på en snabbvisit till Västerort och mina hemtrakter för ett ärende så kände jag det igen.
Lugnet i kropp och själ så fort jag närmar mig Västerbron och vet att jag är på väg över den, till rätt sida av stan.
Det slår aldrig fel.
Rätt sida om Västerbron är HEMMA för mig och kommer nog alltid att vara. ♥

Mitt ABC-Vällingby, forever i mitt ♥.

Ön nr. 1 (för mig) i Stockholms Skärgård – Lidingö

Jag växte upp där lite smått då min bror är uppväxt och bodde där i många år.
På senare år (närmare 15 snart) har även syster bott där. Och för varje gång jag är där älskar jag det mer.
Lugnet.
Lugnet.
Närheten till stan men ändå myset på ön.
Och: lugnet. 😉
Pure love. ♥

Ön nr. 2 (för mig) i Stockholms Skärgård – Ljusterö

Lantställe nr. 2 i mitt liv. Här har jag tillbringat somrar mellan tidigt 80-tal till mitten av 2000-talet.
Och sedan några år är de sålt. Och lite tomt i hjärtat.
Jag har inte varit där sedan 2005, men tror att jag skulle få glädjetårar i min själ om jag satte mig på ‘vår’ strand eller brygga idag.
I Miss you Ljusterö.

Har ju såå mycket fina foton från både Lidingö och Ljusterö, men jag hittar inga just nu. 😥
Får återkomma med dem i något annat inlägg om mina favvisplatser.

Puss på er!

PLU

 

 

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 12 – ETT BARNDOMSMINNE

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 12 – ETT BARNDOMSMINNE

Så var vi där igen. ETT barndomsminne.
Det flashar campingar, lantställen, slott och herrgård i min skalle. Runt runt.
Vad ska jag stanna tanken vid. Vilket ska jag fokusera på.
Som jag sagt förut så har jag haft min beskärda del av Norénjular (och LIV för den delen), men barndomens somrar skimrar faktiskt fortfarande som ljusa minnen allihop.
Även den där sommaren 1983, efter pappa tagit livet av sig. Då jag på ett konstigt sätt fick veta exakt vad han tagit för att ta sitt liv. På en camping i Halland med farmor och farfar.
Och hur till och med min mamma kom dit.
Men nä, det var inte det jag tänkte ta som barndomsminne nu, även om just den stunden faktiskt var glad (och konstig såklart).

Jag tänkte ta en grej som jag heller aldrig glömmer.
Det var dagarna med farfars syster Margot Charlotta, kallad Margot, men oftast ‘Lotta’ (iaf av min farbror som stod henne nära).

Jag har två fina minnen med henne.

Det första är på den fina gård hon bodde på när jag växte upp.
Molnebo.
Såå vackert!

Minne 1 med farfars syster ‘Lotta’:
Jag älskade henne.
Jag älskade Molnebo.
Jag älskade att gå runt i alla rum, och det var där jag sa:
”När jag blir stor ska jag ha guldkranar!”

Minne 2 med ‘Lotta’:
Vi var på hennes lantställe på Adelsö.
Jag hade varit på kollo för första gången i mitt liv. Året var 1984, jag var 12 år, jag var kär. Jag hade fått min första kyss.
Och vi hörde George Michaels ‘Careless Whisper’ på radion, då jag förklarade allt.
Lotta lyssnade och förstod.
Alltid intresserad av även de små.

GUD vad jag önskar att jag hade fått lära känna henne mer.
Men ni vet, livet, fan! Man fattar inte vad man har förrän det är borta oftast.
HATAR det.

A ja, jag har fina minnen av Lotta iaf.
Tack för dem! ♥
Och ta hand om dem där uppe åt mig är du snäll! 😉 🙂 ♥

Här kommer några fina bilder från Molnebo, har tyvärr inga från Adelsö.

PS. Varför vissa bilder känns ‘avhuggna’ är för att det är positiv från en Hasselbladare, och min negativscanner inte kan ta in hela bilden.
Men allt är bättre än inget känner jag här. 🙂 ♥ ♥ ♥

 

RIP Lotta och pappa och alla andra underbara Lundströmare! ♥ ♥ ♥
Vi ses där uppe! Då kan vi plocka vitsippor ihop! 😀 😀
Puss så länge! ♥

PLU
Always.