Ett ljuvt parfymminne

London. 1981.

Vi har åkt båt i 24 timmar.

Med Tor-Line.
Jag minns att vi fick sånna där pennor man hade runt halsen, och det var en rund grej som pennan satt i, som det stod loggan ‘Tor-Line’ på.
Jag, syster, moster, mosters bästa väninna (som var en av ‘extramammorna’ under uppväxten. Mer om det i ett annat inlägg kanske. 😉 Påminn gärna!) och hennes son (även min klasskompis då).

En vecka innan Prins Charles och Lady Diana gifte sig är vi där.
Förberedelserna är rigorösa.
Det övas dygnet runt.
Jag är 9 år, förstår inte riktigt uppståndelsen som redan är igång.

Vi besöker Madame Tussauds, Big Ben och fler turistgrejer jag inte minns.
Jag och syster har just fått likadana randiga pyjamas, fast i olika färger.
Jag showar som alltid inför kameran på hotellrummet.

This is it! Pyjamasarna vi hade i London. 🙂
Detta är dock en jul hos mormor & morfar. 
1980 står det på kortet. Jag var 9, syster 11. 🙂
Kärlek alltså.
Lisa, du ser rustad ut! Med handskar, öronmuffar OCH mormors (?) morgonrock?! HAHA! ÄLSKAR denna bild! SÅ vi! Vi spexade så gärna på bilder och klädde ut oss med allt vi hittade!  😀 Och nu ser jag en helt annan sak. Jösses vad lik morfar du är på denna bild! Liksom Gabriel ibland. Och Frasse när han var liten. Ja generna ljuger inte iaf. 😉 

Vi går på ett känt varuhus, som jag inte minns namnet på.
Jag köper en grej som jag än idag inte vet namnet på, men är helt fascinerad av.
Det är en platta som är en magnet, med tillhörande små små metallbitar, som man kan forma grejer med på magnetplattan.
Jag har den kvar än idag.

Jag och syster köper likadana parfymer, med en fin bild på framsidan, där det står med små små snirkliga bokstäver:
”Tower of London”.
Den luktar viol.
Mycket viol.

Varför vi valde denna parfym som en souvenir kan jag inte förklara, inte min syster heller.
Jag tror inte vi gillade viol-parfym ens 1981.

Men.
Den måste innehålla 1000% konserveringsmedel eller whatever, för den luktar EXAKT likadant idag som 1981.

OCH,
Det viktigaste av allt:
När jag känner mig lite vilsen och bara ‘vill vara mig själv för en stund’, då tar jag fram den. Och sniffar lite.
Bland de bästa dofterna jag vet.
För det är trygghet för mig.
Kärlek och ljuva minnen från 1981.
En trygghetens tid i mitt liv.

Och hur mycket jag än ogillar viol, i nästan alla dess former, så kommer jag för alltid älska denna parfym!
Som en kär gammal vän. ♥

 

DANS

Det finns få saker som jag är så tacksam och glad över att jag gjorde när jag var ung/yngre 😉 som dansen.

Det började väl egentligen i alla vardagsrum, från att jag fick stå på morfars fötter när han försökte lära mig de gamla klassikerna; Schottis o vals o sånt. 😉
Och så hade jag även en farmor som dansade med ett gäng tjejer som uppträdde på både Nalen och Berns.
Och så plussar vi på min pappas musikalitet. (Han spelade ståbas i ett band)
Och min bror och hans pappa, som också var musiker och hade en egen studio i några år.
OCH, vi har ALLTID lyssnat mycket på musik när jag var liten.
Elvis, The Beatles, Vikingarna, Boney M, you name it.
Musik och dans har alltid funnits i mitt liv, sedan (innan) jag var född, and I love it!
Och sen kommer ju dansen liksom med musiken, för mig iaf. 🙂 😀

När jag var ca 10 gick jag o syster Lisa på ‘grundkurs i bugg- o disco’ tror jag det hette, på den mest kända dansskolan i Vällingby då = Kindahls Dansskola.
Och idag är det en ynnest att ha varit med på den gamla goda tiden, och kunna säga att man ‘rullat köttbullar’ (En grej i en koreografi hon hade) med Ulla Kindahl. Grundaren av dansskolan. Vi tyckte nog att hon var lite barsk, men nog fasen lärde man sig ngt iaf.
Jag ÄLSKADE den dansskolan, men fortsatte konstigt nog inte i den.
Hade vänner som la ner den mesta av sin lediga tid där och också blev riktigt duktiga, var med på tävlingar osv.
Själv hade jag väl mig en period av ‘skriva dikter’ eller nåt då. 😉

Men sen träffade jag en tjej som kallas för ‘Linus’, först på kollo faktiskt (kräver också sitt egna inlägg, detta underbara kollo), men sen så hamnade vi i samma klass i gymnasiet. Och DÄR och då upptäckte vi varandra igen och började liksom dansa på fritiden, under gympan ibland när man fick den friheten osv.
Vi gick till o med på en dansskola ihop, vid Odenplan.

Men glömde en sak ju! Innan detta hade jag ju gått en jazzdans-kurs med en annan tjej, som jag också träffat via kollot innan, och som jag OCKSÅ hamnade i samma klass som i gymnasiet. Dock hade hon lagt ner dansintresset, så hon var inte med i min o Linus vidare danskarriär.
Hur som!
Jag och Linus dansade på, och så kände hon ett par tjejer som vi parade ihop oss med. Så vi var fyra tjejer som dansade/övade typ en gång i veckan på olika fritidsgårdar. Och uppträdde på någon av dem också. Vid ngt tillfälle var jag inte med, så de dansade utan mig. Och vid annat tillfälle dansade bara jag och Linus på en kompis arbetsplats som var ett fritids. Åh, jag minns det som igår! Det var till Madonnas Vouge, och som oftast var det Linus som gjorde det mesta av koreografin.
Gud vilka ljuva minnen. ♥

Ja jösses, det var fina tider.
Och som sagt, SOM jag älskade det!

Vi dansade även på min älskade Partners 20-årsfest. Bildbevis kommer nedan. 😉
Jag är längst till höger i bild i båda bilderna. 

PS. Glömde säga att jag o Linus uppträdde/dansade på Luciashowen i gymnasiet också. hahah, DET är också en hel historia för sig…

 

Vilken ynnest ändå

Jag lyssnar på Prince just nu och kom just på att jag sett flera av mina stora idoler i mitt liv.

Vilken YNNEST ändå.

PRINCE – YES! 
Isstadion, 11 augusti 1988
Rund scen.
MAGISK show och konsert.
Har även läst om den i efterhand och förstått att den var just magisk, även för skribenter och annat folk.
Som att det spelar någon roll.
Nä, men ändå kul att höra, då jag själv upplevde den som så SJUKT bra.
One of a kind liksom.

Prince var unik.
Inte bara för att han skrev både musik och text och producerade det mesta själv. (Kolla upp det kids, med era idoler idag… FÅ som gör det säger jag bara.)
Så på sin unika runda stora scen så hade han förutom en bil, en basketboll-plan o lite annat smått o gott.
Alltså… Nej, den konserten slår INGEN. Ingen ingen ingen. EVER.

OCH. Det finns ingen som kan yla (ja ja, det kallas olika saker, ibland falsett. 😉 ) så bra som Prince.
Ingen.
Han är så jävla GULD!

Och GUD vad jag är tacksam att jag fick en biljett till denna fantastiska outstanding konsert!
TACK moster för det! ♥

MADONNA – 
1990, Eriksbergsvarvet i Göteborg.

Det var sååå härligt! Och en såå rolig resa, då vi åkte med buss från Stockholm och sen tillbaks med samma buss.
Alltså, haha, den bussresan. Har så mycket sjuka minnen från den, och jag älskar dem alla.
Från att jag har en tordyvel i håret (fet fobi för kryp och insekter), och min vän bara:
”Alltså, jag borde inte säga detta till dig, men jag tror du har en tordyvel i ditt hår”
(Varpå jag blev hysterisk och rumlade runt där på rastplatsen. Vännens skrattandes och de omkring fattade ingenting.)
till hon med lila outfit som försvann och inte kom med bussen hem, fast vi faktiskt väntade en extra timme på henne.
Till när min vän säger till mig; Kom igen nu! Vi måste längst fram!
Inte riktigt min grej, men hon var sån, så det var bara att hänga på…
Så där framme stod vi sedan. Jag vägde typ 47 kg på den tiden o flög lite som en vante under konserten.
MEN, jag älskade ändå att vi var så långt fram! För vi fick se allt SÅ nära.
Och det var en show som hette duga.
1990, Madonna i sina prime-years liksom, vad kunde gå fel? Nope, typ inget.
Jag kan inte säga att det var MAGISKT på samma sätt som PRINCE, men nära inpå.
En helt annan upplevelse, men en fantastisk sådan!

Har ni hört den här förresten, som är med på Madonnas (min favvo-platta för övrigt = Like a Prayer)
Där hon sjunger med Prince.
De sjunger fan bra ihop! ♥

PS. Mitt favorit-cover of all time!!! SÅÅÅ snyggt!
(Att jag inte ramat in detta LP-cover än? Kanske för att det luktar för gott?! 

För ni vet väl att det var parfymerat?
Jag köpte plattan (LP det vill säga) 1989, och den luktar än idag, såååå gott!

LENNY KRAVITZ – Globen 2000
Oj oj, den här konserten glömmer jag aldrig.
Liksom Prince har vi här en kille som skriver både text, musik, spelar flera instrument och producerar sin egen musik.
(Krävs jävla mycket för det, och är rätt ovanligt, som sagt…)

Lenny börjar denna kväll att spela nya låtar som typ INGEN känner igen. Alltså, detta var en skum känsla… Men INGEN hängde med i Globen…
Och jag minns inte vad han sa, men efter att ha kört ett par nya låtar så var det typ:
”Okeej, det här gick ju inte hem…”
Och så körde han gamla hits och Globen gungade fan som aldrig förr.
Vilken kille!
Han sjöng som en GUD live, det var det jag mindes mest. Lät liksom bättre än på skiva typ, HELT stört.
Ett annat skönt minne av Lenny var att han gick ut i publiken och tog foton med dem. Man får ju inte ha kamera med sig, men såklart har några lyckats smuggla med sig det ändå. Och han bara går ner och tar lite ‘selfies’ med fansen… Alltså… Hur gulligt?
OCH, just det! Han hade en tjej-trummis som var MAGISK! Hon körde ett nummer som varade så många minuter att jag fick ont i mina underarmar av att klappa till. SÅ JÄVLA BRA!!

Ja jösses, Lenny alltså. Vilken kille. Inte bara ödmjuk. Utan också en röst som en jäkla gud.
Som sagt, på riktigt det bästa jag hört live.

Har några fler idoler jag sett live, men de svenska tar vi i ett eget inlägg. 😉 
Sett många fler utländska också, men dessa är verkligen mina TOP-3-EVER.

Har du varit på någon konsert du minns som magisk?
Berätta gärna!
Det är bara att kommentera nedan. 🙂 ♥

PLU
Forever

EN LISTA I FEBRUARI – 24 – VAD JAG VILL JOBBA MED NÄR JAG BLIR VUXEN

EN LISTA I FEBRUARI – 24 – VAD JAG VILL JOBBA MED NÄR JAG BLIR VUXEN

A men jösses, denna lista blir bara mer o mer spännande, haha!

MEN, när jag däremot var ”LITEN” visste jag exakt vad jag ville jobba med. Det var affär eller kontor eller post.

Jag har redan avhandlat detta, så här kan ni läsa om vad jag ville jobba med som stor/vuxen:

Jag min affär & mitt kontor:
Del 1

Del 2

Del 3

MEN, det fanns ju (tack och lov) ett liv efter Å.
Å har förändrat mitt liv. Å VAR mitt liv i 15 år. Det var, förutom jobbet: vänner, fester, kärlekar och hela paketet. Jag har hittat många av mina bästa vänner där. For Life. ♥
Såklart.

Men jag har också haft ett liv efter.
Och det är jag också SÅ lycklig över.
Den dagen jag satte min fot på första jobbet efter Å… nja, inte riktigt såklart, men nästan… Så tänkte jag direkt: Varför gjorde jag inte det här TIDIGARE?!
För att byta miljö, träffa nya människor, bara en sån sak. Det är guld värt!

Jag har haft flera jobb efter Å.
Ett butiksjobb till, det som avhandlades ovan: ‘Varför gjorde jag inte detta tidigare?!’
Men jag ville ändå in i kontors-råtte-branschen. 😉
Och jag har haft flera korta och ett par långa ‘konsult’-jobb i branschen.
ALLA gav dem mig ngt i erfarenhet. Ett par av dem också vänner för livet. Återigen: Nya miljöer, var inte rädd för dem! (Fast jag själv är livrädd varje gång! 😉 ) For real.

Sen fick jag ett kontorsjobb som varade i över 2 år. Och DET var också en upplevelse.
Det lärde mig mycket. Om så många saker. Nya arbetsuppgifter jag aldrig haft förut. Och att få/behöva ta lite kommando ibland.
Det var sjukt utvecklande och lärande.
Och tärande, på sitt sätt.
Men.
Jag har aldrig någonsin lärt mig så mycket på 2 år tidigare i mitt liv, det kan jag lova.

Så.
Jag har fått mina ‘vad ska du bli när du blir vuxen/stor’ uppfyllda.

Är jag lycklig?
Not much.

I want more.
Jag vill ha ngt nytt!

Och den som lever får se. 😉

PLU

 

 

 

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 12 – ETT BARNDOMSMINNE

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 12 – ETT BARNDOMSMINNE

Så var vi där igen. ETT barndomsminne.
Det flashar campingar, lantställen, slott och herrgård i min skalle. Runt runt.
Vad ska jag stanna tanken vid. Vilket ska jag fokusera på.
Som jag sagt förut så har jag haft min beskärda del av Norénjular (och LIV för den delen), men barndomens somrar skimrar faktiskt fortfarande som ljusa minnen allihop.
Även den där sommaren 1983, efter pappa tagit livet av sig. Då jag på ett konstigt sätt fick veta exakt vad han tagit för att ta sitt liv. På en camping i Halland med farmor och farfar.
Och hur till och med min mamma kom dit.
Men nä, det var inte det jag tänkte ta som barndomsminne nu, även om just den stunden faktiskt var glad (och konstig såklart).

Jag tänkte ta en grej som jag heller aldrig glömmer.
Det var dagarna med farfars syster Margot Charlotta, kallad Margot, men oftast ‘Lotta’ (iaf av min farbror som stod henne nära).

Jag har två fina minnen med henne.

Det första är på den fina gård hon bodde på när jag växte upp.
Molnebo.
Såå vackert!

Minne 1 med farfars syster ‘Lotta’:
Jag älskade henne.
Jag älskade Molnebo.
Jag älskade att gå runt i alla rum, och det var där jag sa:
”När jag blir stor ska jag ha guldkranar!”

Minne 2 med ‘Lotta’:
Vi var på hennes lantställe på Adelsö.
Jag hade varit på kollo för första gången i mitt liv. Året var 1984, jag var 12 år, jag var kär. Jag hade fått min första kyss.
Och vi hörde George Michaels ‘Careless Whisper’ på radion, då jag förklarade allt.
Lotta lyssnade och förstod.
Alltid intresserad av även de små.

GUD vad jag önskar att jag hade fått lära känna henne mer.
Men ni vet, livet, fan! Man fattar inte vad man har förrän det är borta oftast.
HATAR det.

A ja, jag har fina minnen av Lotta iaf.
Tack för dem! ♥
Och ta hand om dem där uppe åt mig är du snäll! 😉 🙂 ♥

Här kommer några fina bilder från Molnebo, har tyvärr inga från Adelsö.

PS. Varför vissa bilder känns ‘avhuggna’ är för att det är positiv från en Hasselbladare, och min negativscanner inte kan ta in hela bilden.
Men allt är bättre än inget känner jag här. 🙂 ♥ ♥ ♥

 

RIP Lotta och pappa och alla andra underbara Lundströmare! ♥ ♥ ♥
Vi ses där uppe! Då kan vi plocka vitsippor ihop! 😀 😀
Puss så länge! ♥

PLU
Always.

 

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 11 – VISA ETT FAVORITPLAGG

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 11 – VISA ETT FAVORITPLAGG

Minns inte längre var jag hittade denna lista.
Men förmodligen är inte ett favoritplagg vad andra tänker om vad det borde vara, som det jag tänker visa för er nu.

Jag har inget favvis-plagg just nu, eller jo, det är klart jag har.
Men då jag ändå alltid är inne på nostalgitrippen, så kom jag att tänka på detta plagg.

Julen 1982.
Då var jag 10 år. Fyllde 11 en vecka senare (efter julafton dvs).

Jag/vi brukade ofta fira jul med mormor och morfar på julafton, och på juldagen åkte jag alltid till farmor, farfar och pappa för några dagar.
1982 var inget undantag.
Men jag minns att pappa jobbade eller var borta över juldagen när jag firade med farmor och farfar den julen.

Jag sov mellan farmor och farfar i deras jättestora härliga säng den juldagen, och vaknar på annandagen av att pappa kommer in och frågar om jag gillade hans julklapp.
– Jaaa! säger jag (som sover i den redan) och hoppar upp ur sängen mot honom.
Det var ett jättefint nattlinne i rosa. Och jag älskade det från första stund. Såklart. Det var ju från pappa. ♥ Han ger mig bara fina saker. Alltid.

Och så säger han:
– Vad bra! Somna om nu, jag ska jobba lite nu. (Klockan var tidig, då han jobbade som ngn sorts vaktmästare eller liknande, på en kyrkogård.)

Och så kramades vi.
För sista gången.

Här är nattlinnet jag fick i julklapp av pappa:
Är sååå glad att jag har det kvar. ♥

 

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 10 – GAMLA BILDER PÅ MIG

EN LISTA I FEBRUARI – DAG 10 – GAMLA BILDER PÅ MIG

Jag vet att jag la ut denna igår, MEN, bilderna följde ju inte med, och jag var inte klar med inlägget, så det var ju bra på sitt sätt.
Så, HÄR har ni det. 41 bilder från förr. 😉 😀
Enjoy! 😀
PLU

Hehe, detta är ju verkligen en kategori för mitt lilla eg-O. 😉 😉 😀 😀 😀
Som, förutom nostalgitorsk, både är linslus och alltid har och har haft kameran med genom åren och dessutom tagit min beskärda del av selfies. 😉 😉 😀

Vilken TUR att det inte någonstans står huuur många bilder jag ska lägga in, moaahahahahaha!
Men nu tänkte jag mig ju inte enbart en galen EGO-bonanza med bara bilder, utan jag måste ju lägga till en liten story eller bildtext också, såklart.

Ja jösses, fast jag verkligen försökt hitta en massa bilder genom åren (är ju en nörd som vill ha med allt osv.) så ser jag att det saknas flera år.
Men men. Bara detta tog sin jäkla tid att få till, så det får bli så.

Då kör vi då, 41 bilder från förr! Håll i hatten. 😉 😀
PS. Bildtexten skriver jag OVAN varje foto! 😀

LITEN

Detta borde vara min första jul. Då är jag alltså 1 år minus en vecka.
Mamma säger att jag stod och hoppade i vagnen vid 7 mån och sprang vid 9, men jag vet inte… 😉
Hur som lär detta vara min första jul och inte min andra.
Alltså 1972.

Ett litet troll från 1972.
Gamla Hagalund, Solna.
Mamma till vänster och bortklippt bror till höger, haha, sorry Lolle! ♥

1973 kanske? Detta är iaf taget i ‘Nya Hagalund’ bland blåhusen, där jag gick på dagis.
Fick detta foto (bland fler) av en gammal vän till pappa som hittat mig via nätet, är sååå glad för det ♥, för jag har väldigt lite foton på mig själv som så här liten.

1974 ca gissar jag på här.

haha, älskar gluggen, så stolt! 😀 😀
1975 kanske?
De där strumporna har en historia för sig iaf.
Minns att jag och pappa satt på tricken (som han alltid sa och jag ofta säger än idag) och så var det ett hopknölat par strumpor insatt vid stången som är mellan sätena ni vet?
‘De här var fina, de tar vi!’ tyckte han.
(Lämna in till SL var tydligen inte att tänka på och jag som var uppväxt med en skrot- och containerletare till pappa sa ju inte direkt emot. Å andra sidan visste jag väl f-n inte vad SL:s insamlingsgrej var heller när jag var 3 år. 😉 )
Och ja, då skulle de såklart vara med i bild, haha! 😀 😀

Japp! Klart jag är pricken över i:et! Tror jag lånade denna tröja av systra mi. Men kan minnas fel?

Och så den här lite diffusa bilden på en yrvaken liten tjej.
(Pappas måleri längs kanterna)

Indian! Det var kul att leka minns jag.
Bild tagen i Hökarängen där jag bodde med mamma.
Men hör-ni, hållningen hoppas jag att jag fått ordning på efter den här bilden, hahaha!

LITE STÖRRE

1978-79.

Gissar på 1979 nedan.

1981, på Camping med farmor och farfar.
Höger bild… Innan tandställningen fick fäste kan man säga, hahaha! 😉 😀

1978-1984.
Från vänster: Första klass, fjärde klass & 6:an.

TONÅRING

‘Utklädd’ i mosters finstass, hehe 😉 , minns att hon knorrade lite efter detta, haha!
Men allvarligt, nog f-n har jag fått till en skön 80-talsfeeling.
1986, jag 14 år.

26 september 1987, haha, det är bra att jag är så specifik och noggrann med datum och så ibland. Sjukt kul i efterhand måste jag säga. 😀
Japp, sådana där härliga fotoautomats-foton man ALLTID tog förr! Love it! ♥Jag är 15 år.

 

1987, 18 oktober enligt mina noteringar på fotot, haha!
Första natten vi ‘dygnade’ (nä, det ordet fanns inte 87, men var lika spännande ändå. 😉 )
Vi hade FF hos bästisen och satt och sminkade oss och fotade varandra hela natten. 😀 😀
Bland annat. 😉
15 år.

Fotot nedan minns jag som i förrgår, fastän det är… hmm… t r e t t i o  år sedan i år…
Näe? Inte väl.
Hur som, juni 1988 är det i alla fall och jag är 16 år.

4 juni 1988. Suddig bild, men jag älskar den, och den är så mycket minnen för mig, så den fick slinka med.

1989, Larnaca, Cypern. Jag är 17 år och åker på min första utlandsresa med min bästis.

1989, trampar trampbåt på Djurgården. 17 år.
Minns det (som allt annat, haha) som igår.
Jag och min bästis satt och tjuvrökte i Kungsan, när min bror plötsligt dyker upp med en kompis.
(Nä, det var inga problem för honom att hålla den hemlisen, han tiger som muren för sin lillasyster. 😉 😀 ♥ )
Och så frågade de om vi inte ville med och köra trampbåt på Djurgården.
Jovisst!
Mitt problem som alltid var bara att hans kompis var från USA och jag avskyr att prata engelska, haha, så det blev en tyst färd för mig, men de andra tre pratade desto mer. 😉 😀
Fin bild blev det iaf! Den tackar vi för! Älskar den! ♥

1991, Visby, Burmeister, Gotland. En tjejresa med tre kompisar.
Underbar resa med underbara minnen. ♥
Jag är 19 år.

UNGA ÅR

1992. 20 år.
På mitt jobb hade vi en amatörfotograf som vi gärna gick till lite då och då. 🙂
Både för att framkalla egna foton och ta lite roliga bilder.
Här kommer några av mina favoriter från det.

Haha, ni ser hur jäkla hemma jag är med instrument va? 😉 😉
Minns även att detta var en sjuuukt svettig sommardag, tur att man bara var amatörmodell och typ aldrig behövde göra om det, haha!

Den här bilden nedan älskar jag!
Först tog vi bilder i studion, sen la vi ihop tre stycken i en bild (japp, det var lite spännande 1992, haha, speciellt när man framkallade dem själv. 🙂 )
Men sen så skulle jag scanna in denna för några år sedan, och min f.d. scanner fick lite krupp. Och det här blev resultatet.
Först lackade jag (såklart, perfektionist som jag är) men insåg snart att den ju är rätt cool som den blev.

1992, glad jag, på en picknick på Djurgården med kära vänner. 20 år. 
En av mina favvobilder på mig själv! ♥

1992, Kos, andra resan med bästisen.
Livet lekte, minst sagt.
20 år.

FÖRBI DE UNGA ÅREN?

2004.
Pub i gamla stan med världens bästa ‘Partner’.
Inte lika oförstörd. Still happy.
32 år.

2006 eller 2007.
Ääälskar dock sommarregn, vilket jäkla år det än är! 😉 😀
♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Ni kan dock se min lite reserverade hållning, vilket beror på att jag står på typ 7:e våningen…!

2006, en sommarnatt på Patricia. Ett litet vardagsrum på den tiden.

Fotot har ingen titel

2007.
Jag och min älskade bror.

Har endast lagt till detta fåniga filter för att jag hade en finne ovanför läppen (som ni ser) som vägrade försvinna.
(I bakgrunden: Ett foto av vår mamma när hon var liten.)
Tänker också tillbaks på denna bild och tid och undrar hur jag över huvud taget haft ett så rakt hår…?

2007.
Götet, augusti.
Han till vänster i bild är en av mina bästa killkompisar ♥ som jag var och hälsade på. Han i mitten; hans vän.
Sånt fint minne att jag inte kunde låta bli att ha med den.
Och hur glada och lyckliga vi ser ut där, aaah!

Och först NU ser jag att det faktiskt ser ut som… på min högerarm, som att JAG tar bilden!
FET eloge till mig i så fall! 😉 😀 😀

2011-08-12 tydligen.
Ja men såhär blir det efter en kvart, när man färgat håret brunt.
So NOT my color.

2011-12-20.
Respekt för min första EPA-smart-phone! (Samsung Gio)

2012-05-02
hehe, nää, det är inte som ni tror.
Jag försöker inte se varken smart, duktig eller sportig ut.
Jag ska nämligen ut och åka med min alldeles nya present-cykel! 😀 ♥ 😀 ♥ 😀
(Och första cykelhjälm någonsin! :D)

2014
Ja men ibland tar jag suddiga skumma bilder på mig själv, för att jag gillar det.
Det är liksom en del av mig också.
Take it or leave it.

2014
Osminkat i svartvitt.

Avslutar med en av mina favvobilder.

TACK för att ni läser och orkade så här länge i inlägget. 😉

Kram och trevlig söndag på er!
(Förinställt inlägg miss i nassen. 😉 )

PLU, alltid.

Ok, glömde den annan favoritbild, så den får komma i min sign här:
(Kan vara en av de bästa bilder som någonsin tagits på mig, vi kan återkomma till den. FAN att jag glömde den ovan, hur kunde jag?
Som sagt: Återkommer. Påminn mig gärna!)